Ris och ros i skötseln av avloppsreningsverk

Inspektioner som länets miljökontor har gjort under 2010 av avloppsanläggningar i länet visar både positiva resultat och brister. Resultatet visar bland annat att flertalet har egenkontrollprogram, samtidigt saknar många skriftliga rutiner för skötsel och kontroll av larm, provtagningsutrustning och analysutrustning. Inspektionerna ingår i ett projekt som samordnas via Miljösamverkan Sydost.

Inspektionerna ingår i ett projekt som, genom att förbättra egenkontrollen, ska minska utsläppen av övergödande ämnen från avloppsreningsverken. Projektet har också haft som mål att öka kunskapen om avloppsreningsverk både hos verksamhetsutövaren och hos miljöinspektörerna. Rapporten efter inspektionerna visar både styrkor och brister.

– Det är positivt att alla verksamheter har ett egenkontrollprogram. Utifrån deras egna mätresultat uppfyller de sina villkor och försiktighetsmått för utsläpp av närsalter. De flesta har också en bra beredskap om det biologiska steget slås ut, säger Karen Jensen på Miljösamverkan Sydost. Vi kan också konstatera att flertalet har bra rutiner för att kontakta tillsynsmyndigheten vid driftsstörningar.

Det som behöver förbättras, enligt rapporten, är bland annat provtagningar och skriftliga rutiner. Inspektionerna visade allvarliga brister i provtagningen hos en del verksamheter. Bland annat tas inte proverna tillräckligt ofta, i rätt antal eller med föreskriven intervall. Dessutom slarvas med flödesmätningen, provförvaringen och själva provtagningen. Man kan också konstatera att alldeles för många saknar skriftliga rutiner för skötsel och kontroll av larm, provtagningsutrustning och analysutrustning. Inom flertalet verksamheter saknas också riskanalyser, något som är viktigt om det exempelvis skulle uppstå en översvämning.

– Provtagningen är oerhört viktigt, då resultaten ger information om hur bra avloppsvattnet renas och även hur avloppsreningsverket fungerar, säger Karen Jensen. Om proverna inte tas på rätt sätt riskerar man att missa information om hur reningsverket egentligen fungerar och hur stora utsläppen är, fortsätter hon.

Fakta
Reningsverken står för 15-20 procent av närsaltsutsläppen till Östersjön. Höga halter närsalter orsakar algblomning och döda bottnar i Östersjön. Totalt har 29 avloppsanläggningar inspekterats i sammanlagt 9 kommuner i Kalmar län.

Sidan uppdaterad av: Trine Nyberg 2011-01-26 Dela och tipsa

Kontakt:

Karen Jensen
Miljösamverkan Sydost
Tfn: 070-390 88 24

Broschyren

Läs broschyren

©Regionförbundet i Kalmar län Box 762 Nygatan 34 391 27 Kalmar
Tfn: 0480-44 83 30 Fax: 0480-546 54